Challe

Jakten
spänningen
det svårfångade
Det är det man dras till
men är det verkligen det man vill ha?

Jag gillar inte när folk är dåliga på att höra av sig...

Jag har alltid undrat över vad det är som är så svårt egentligen. Är det att finna tid? hur lång tid tar ett sms att skriva egentligen ?
Har du inte lust att höra av dig eller har du inte tid just då , säg det då. så man slipper sitta och oroa sig eller vänta på ett svar.

Jag vet att du skulle vilja se mig lycklig men jag kan inte låta bli att vara sorgsen just idag. Alla minnen kring dig kommer upp extra mycket idag och jag kan inte råför att den stora saknaden av dig tynger mitt hjärta. Jag skulle så gärna vilja kunna se tillbaka på alla härliga minnen och le utan att känna att saknaden tar över, men det är svårt. oerhört svårt.

Men det jag främst vill säga idag är grattis på födelsedagen älskade mormor.

---

De två senaste dagarna har jag haft ett leende på läpparna hela tiden. Jag har ingen spec andledning vad jag kan komma på men det är riktigt härligt att vara känna riktig glädje efter en enorm svacka :) Det är så mycket enklare att vara snäll mot vänner och folk omkring än när man själv är på bra humör.. att visa sin tacksamhet och kärlek till folk allt är så mycket enklare när man är glad.

---

Schemat för ikväll lyder i stil med :
Middag hos morfar
Föra hos Julia
Fest hos Christian
Sova ?

Jag undrar när min otur ska vända.. jag tycker det räcker nu.. inget blir som jag vill.

Min plånbok försvann i lördags. Den blev antingen snodd eller så ramla den ur min väska. De känns verkligen surt att den försvann. Jag blev riktigt jävla förbannad och ledsen och det handlar inte bara om bankomatkortet, legget eller de andra grejerna i den eftersom de går att ersätta.
Men plånboken går inte att ersätta. Det var en YSL plånbok som min mormor fått i 50 års present som hon sedan gav mig. Och plånboken är en av de saker som ständigt framkallar minnen varje gång jag tar eller tittar på den. Det svider verkligen i hjärtat när betydelsefulla saker försvinner.


Jag försöker tänka positivt och resa mig upp, men bemöts ständigt av en käftsmäll och faller tillbaka i samma onda cirkel igen.

---

Ive lost my temperature
Where have all my sunny days gone
Is there any place to stay warm
Its not easy when youre gone
Tell me how Im supposed to go on
Right now I dont wanna be strong

Var på fredagsmys hemma hos brorsan idag. Fick pastacarbonara till middag och glas med coctailbär till efterrätt. Det var sjukt kul att träffa Miranda, Max, Suss och Crille igen har verkligen saknat dem.

---

Barnens kärleksfulla ord
deras skratt
deras roliga komentarer
deras leenden
deras gulliga små ansikten
Allt med dem gör mig glad och jag kan känna hur mitt hjärta verkligen brinner för dem där små bustrollen.

Man måste vara förstående.
Förstående för att kunna hjälpa någon.
Förstående för att kunna lösa problem.
Förstående för att inte bli oense över minsat lila grej.

Förstående är en viktig egenskap.

Amanda, Julia och Henny kom över ikväll och det är alltid lika trevligt att ha sällskap här hemma. skönt att bara vistas med människor man mår bra med hela tiden och slippa tänka på vissa problem som brukar snurra runt i huvudet. De undarbara vännerna ska även sova över :)


På menyn var det : köttfärslimpa med potatis och sallad. Första gången jag gjorde köttfärslimpa själv och om man får säga det själv så var den jävligt god.

Går kvällen börja jätte bra , allt var skit kul.. kvällen slutatde mindre bra, men allt löser sig alltid till slut.

Jag tog ett flyg ner till kära skåne idag runt 13 tiden för att träffa nära och kära här nere :) så skönt att komma bort från "verkligeheten" jag mår så bra här nere.. bara få släppa allt negativt från verkligheten i sthlm och möta glädjen här nere , det är ju alltid lika kul att träffa släkten här nere.. de är bara massa skratt under den tiden jag är här nere.

tyvär åker jag och pappa hem imorgon :( men nästan en hel vecka väntar med mina underbara vänner när jag kommer hem <3

Amanda och Julia har nästan precis gått, och jag ska snart börja röra mig till skolan. Igår så kom de underbara tjejorna över på middag och fimkväll.

Jag tror inte det gick en minut utan att någon av oss garvade. Vi gick senare efter maten och köpte godis och snacks och hyrde en film : Snuten i varuhuset. Den filmen är garanterat värd att se om man vill få sig en eller flera skrattattacker.

På måndag ska tjejorna bo här med mig till torsdag kanske :) det ser jag framemot men det blir även ett test och se hur det går, vi har ju aldrig levt under samma tak i 4 dagar förut hahaha..

Även fast de har gåt så är leendet uppe, de lämmnar sina spår och jag hoppas glädjen de lämnar efetr sig stannar kvar hos mig hela helgen åtminstonde:)

Efter skolan åkte jag hem till brorsan och käka middag. Alltid lika gott med thaimat :)

Jag fick med mig en kasse med kläder från brorsan som jag haft där under en längre tid som reservkläder och så men nu behövde de själva platsen där mina saker hade legat, så kläderna fick åka med hem till mig ist.
I påsen hitta jag bland annat 1 t-shirt som var för kort så jag tänkte kasta den, men kom sedan på att jag kunde göra om dem till något med användbart.. sedan kollade jag lite i gaderoben efter kläder jag sällan använder och gjorde om dem så de kommer till någon nytta.. ett plagg gjorde jag inget med, mer än att vända det bakofram och sätta ett skärp till.

Man inser inte hur bra någonting verkligen är förens det är förlorat.
Vissa saker är värt att chansa för.
Man kan aldirg veta hur de skulle fungera förens man gett det en chans .

Rädslan att bli sårad ligger hela tiden i bakhuvudet nästan omedvetet och får dig att backa från att ta steget som krävs för att få reda på vad som skulle kunna hända.

Jag är väldigt klantig, jag slår mig ungefär minst en gång i veckan. De har inte vart några större skador utan , blåmärken, mildare ryggskott, stuka handleden, sparka i tån , halka ner för en trappa och fick blåmärken och tuka tån m.m.
I onsdags natt när jag var ute med malin och julia så halka jag och slog i knät.. halta omkring lite men trodde det inte var någon större fara, men morgonen efter kunde jag jag knappt sätta ner foten för de gjorde så ont i både foten och knät. Pappa var snäll och kom och hämtade mig. Jag tänkte hur ska jag kunna ta mig ut till bilen, aja han stannar ju utanför porten precis så jag får kämpa mig ut den lilla biten. Jag får inte på mig skon på höger foten eftersom minsta lilla beröring på foten gjorde sjukt ont. När jag kommer ner till portdörren ser jag att de håller på att ploga utanför och någon minut senare ringer pappa och säger att jag får halta mig fram till bilen eftersom han inte kommer fram till porten när de håller på att ploga.

Räckte det inte med att jag kämpa mig ut till porten nu skulle jag även kämpa mig en längre bit än jag väntat mig i det hala underlaget, kul.

funderade på att åka in till sjukhuset men bestämde mig för att se om de går över av sig själv. Jag gillar inte att åka in till sjukhus, det känns på något sätt onödigt. varför ska jag sitta och vänta i ca 3 timma på att få ett " ne men åk hem och vila du lilla vän" visst jag kanske har en spricka eller så är det en kraftig stukning vem vet men de känns pytte lite bättre idag iaf.

---

Jag tro inte allt ligger i att jag är klantig jag måste även ha väldigt mycket otur..

varför gör jag samma sak mot mig själv varje jävla gång?
jag har några uppgifter som ska in den 7 januari, alltså om 4 dagar wiihoo jag har börjat men inte kommit långt alls... de är samma fråga varje gång, hur ska jag hinna? jag kan nästan lova er att jag kommer sitta sista dagen, dem sista minuterna och kämpa in i det sista som vanligt... När ska jag lära mig att göra saker i tid?

Ångesten kommer äta upp mig innefrån, jag får alltid panik och jag kommer stressa ihjäl mig.. men en sak som är säker är att jag jobar som bäst under press.. men jag skulle nog må bättre om jag slapp stressa någon gång. jag har hela tiden haft uppgifterna i tankarna men tänkt att det vart lungt att jag har massa tid , men vem försöker jag lura?

---

Jag måste lära mig att planera bättre och sätta upp mål..

nu är jag rastlös och väldigt väldigt omotiverad till att plugga vill bara ut oh hitta på något.

Jag hoppas verkligen att jag får en underbar nyår och att jag slipper tjaffs och problem. Jag ska vara med underbar vänner och bara njuta, jag ska undvika trubbel och jag ska bara tänka på det positiva sakerna från 2009. lämna allt det dåliga och tråkiga som hänt år 2009. Nu är det ett nytt år och jag väljer själv hur det året ska vara :D


nyårslöfte: hmm de bestämmer jag precis innan 12 slaget :)